Paris - Så mycket mer

paris_defense.jpg

Glöm shopping!

Vad gör man i Paris en söndagförmiddag? Jo - man tränar.


Efter en stärkande (nåja) frukost drog de hårda, dvs ickeshopparna, ut på promenad till Montmartre och Sacre Coeur. Förbi diverse faror utan att tveka.

Promenaden går mot allt högre höjder och blir mer och mer avancerad ju närmare man kommer katedralen. Ett antal, kanske hundrafemtio trappsteg avslutar turen. Häruppifrån har man en grandios utsikt över staden. Idag var vädret lite disigt. Men det dög.
 
Några av oss (extremsportarna) beslöt att dessutom inta kupolen och började steppa uppför ytterligare trehundra spiraltrappsteg mot kyrkans topp. Lägg därtill en takvandring med ytterligare trappor innan man står där med en ännu mer grandios utsikt över staden. Och jag lovar ... Det var trehundra andra trappsteg ner också.







Montmartre, där Sacre Coeur ligger, är en stadsdel som skiljer sig från de andra i Paris. Här är man förflyttad till en småstad, med vindlande gränder, små torg och trottoarserveringar. Här finns konstgallerier, ett Salvador Dalimuseum och mycket annat att titta på. Folklivet är intensivt och vill man ha sitt porträtt ritat, kan det ordnas på direkten. Väl värt ett besök.

 
 

  
 
 
 

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 Efter våra prestationer kändes det bra att slå sig ner på La Cave med en typisk fransk gratinerad löksoppa och ett glas vin, eller öl. Ja - eller två. 
 
 

Gränden där vi åt lunch. Sacré Coeur i bakgrunden.

 

Äventyren tog inte slut med detta. Raskt ner i närmaste Metrostation. Här skulle upplevas kontraster. Hans, Mikael, Claes och undertecknad åkte ut till det superfuturistiska området La Défense. (Tunnelbanelinjen dit ut trafikeras med förarlösa tåg. Det upptäckte vi, där vi rusade fram i tunnlarna med svindlande hastighet och råkade kasta blicken framåt i tåget.)

I La Défense är det inte trånga gränder och små hus som gäller. Här är det tvärtom!
- Åh shit, sa Claes, när vi steg upp ur underjorden och han fick se La grande Arche (den nya triumfbågen).
- Åh helvete, sa Mikael.
Den syns i stort sett från hela stan. Men det är svårt att förstå hur gigantisk den är, när man ser den på avstånd.

 

Här strosade vi omkring ett bra tag innan vi tog det förarlösa tåget tillbaka till Champs-Elysées. Den här gången var det vi som körde. Nästan. Lokförardrömmen slog nästan in.

Men det fanns även andra drömmar. Den om Formel 1. Pojkarna var hänförda. 
 
Strosandet efter denna paradgata fortsatte en bit tills vi tog av mot Madelene och hittade en liten krog. Fransk tapasstund behövdes.

-----
 
Gemensam middag på uteservering i den ljumma Pariskvällen. Fotboll (Paris St Germain - Marseille) på stor TV-skärm för dem som satt med ryggen åt gatan och tittade in i lokalen. Vi andra studerade folklivet och vinkade bland annat åt passerande lulebor.

Så kan det gå till om man improviserar på franskt vis.

Kreta?

Sköna stränder, trevlig stad, lugna byar och höga berg. Kreta har mycket. Här en personlig reserapport från en av NEX medarbetare.

Läs mer